[Via Dabitch.]
Archive for May, 2004
Ska bli kul att gå till UB i veckan.
[Via Alex Halavais.]
Mark Sanderson recenserar Sarah Wise, The Italian boy: Murder and graverobbery in 1830s London.
[Via Arts & Letters Daily.]
Skulle rensa bort en del spam som landat bland mina kommentarer under natten. Jag kör med spamfiltret mt-blacklist, vilket är kraftfullt men ibland slinker det igenom spam som man rensar manuellt med programmet. Här saknas det dock normala grejer som bekräftaknapp och undo-möjlighet. En enda felaktig knapptryckning och bort flög ett tjugotal kommentarer från de senaste dagarna som inte borde försvunnit.
Aarrgghh
Först lägger Invisible Adjunct av. Sedan meddelas det att bloggen ska tas av nätet. Bland kommentarerna diskuteras redan nerladdningar, arkivering på CD mm. Borde bli en bok, istället. Innehåller ju insikter om hur det amerikanska universitetssystemet fungerar.
Jag påbörjade en liten länklista med kritik och diskussion kring Powerpoint (kul söndag, jag vet …) Men det finns ju redan en mycket god sådan lista, som jag länkar till istället: Powerpointless?”.
Ett par fynd utöver listan:
Of course, I don’t use any of the templates that come with PowerPoint itself — otherwise, the presentation looks like PowerPoint and the mob will (quite rightly) rise up and tear me to pieces. Instead, I create my own templates, with strong background colours and subtly shadowed text and absolutely no text flying-in effects.
I often use animated diagrams, and have found that the easiest way to do that is simply to create the individual frames of the animation and then paste them into a series of identical copies of a slide. Then you have complete control over the animation using just the regular navigation keys.
och den här:
Larry Lessig does a kick-ass job with his slides. I’ve been paying close attention to how people use slides in their presentations, and I’ve found that what I like the most is something that I do not do: many carefully planned slides, each wiith a single point to be made. Go through the slides quickly. Some of Lessig’s slides had only one word or image. He kept coming back to a refrain of four to six slides, with little riffs on his theme.
En bild, ett ord per ruta.
Hungriga familjer. Trängsel. Skrik och skrän. Ungarna vill helst springa omkring. Borden står en bra bit bort från matstället. Ett myller av folk rör sig sakta framåt, genom själva uteserveringen. Och så tar det fem minuter innan den beställda kinamaten blir färdig.
Upplagt för problem, alltså. Hur ska man kunna se att maten man beställt är färdig? Måste man sitta och stirra genom folkmassan för att bevaka maten, samtidigt som småbarnen kräver uppmärksamhet? Den tekniska lösningen är enkel och välfungerande. Man får en liten plastdosa som ger ifrån sig en signal när maten är färdig för avhämtning. Bubblan av radiovågor som omger stället vi käkade på i går på Tivoli är en restaurangs imaginära väggar, ett litet cyberspace som fungerar i meatspace; bitar möter atomer, löser ett problem enkelt och bra. Augmented reality.
Produkten kommer från Discover Systems i Odense.
Jag var i Linköping igår och presenterade min forskning om relationerna mellan forskning, industri, allmänhet, media inom livsmedelssektorn, med fokus på functional foods och Svenska institutet för konserveringsforskning, på Tema M:s seminarium. Tema M (Mat, Kultur, Medicin) verkar vara en god miljö, uppbyggd av Roger Qvarsell, Bengt Erik Eriksson, Ulrika Torell och en grupp doktorander med spännande avhandlingsämnen.
Det var mitt andra seminarium den här veckan (det första var här på FPI). Har fått många nyttiga kommentarer. Över huvud taget känns det bra att ha pratat en del om det man sitter och skriver på. Howard S. Becker menar att hans pratande - på seminarier, föreläsningar, vid kaffeautomaten - om forskningen genererar momentum som sedan blir en skjuts framåt i skrivandet. Jag tror honom.
Anders Carlsson om förlossningstekniker i Sydafrika.
Susanne Sperring är doktorand i sociologi vid Åbo Akademi. Avhandlingsämnet handlar om webbloggar och hon skriver själv en intressant blog.
Ni vet den där scenen i Withnail and I, när Withnail dricker cigarrettändarvätska: Richard E. Grant drack vinäger, “so his sickness is real”, noterar Lucy Dallas i sin recension av Kevin Jackson, Withnail & I, en bok om filmen utgiven av British Film Institute i serien BFI Modern Classics - där den ju hör hemma! (TLS 21 maj 2004, s 29)
Dallas citerar Jackson: “the case he makes for the film as ‘a drama of male friendship … a bleak up-ending of the English pastoral dream, a piece of ferocious verbal inventiveness’ rings entirely true.” Man kan ju inte annat än hålla med dem.
(Fler bilder mm från filmen här.)
Sidan innan, s 28, innehåller en recension av Andrew Smith, Victorian Demons: Medicine, masculinity and the Gothic at the fin-de-siècle (Manchester University Press) av Jon Barnes, som noterar att
Smith sees the supposed corruption of the individual as symptomatic of an empire increasingly under threat from foreign powers - in which light Dracula may be read more as an invasion narrative than a psychosexual nightmare.
Ger lite perspektiv på Van Helsing.
USA:s Department of Energy har förbjudit den iranske fysikern Shahram Rahatlou att komma in på SLAC, Stanford Linear Accelerator Center, där han bedriver ett forskningsprojekt (Nature).
SLAC är en civil anläggning men även vid sådana har säkerhetsrutinerna skärpts de senaste åren. Enligt artikeln i Nature har Rahatlou inte brutit mot några immigrationsregler och hans arbete med BaBar-detektorn på SLAC har “no bearing on either national security or weapons of mass destruction”.
Rahatlou lämnade Iran 1987 för en forskarutbildning i Rom, följt av en postdoc i USA.
Man har haft problem med säkerheten vid amerikanska Big Science-anläggningar, vilket kanske kan förklara det inträffade. Det passar dessutom in i ett mönster där USA verkar utesluta forskare från oönskade länder från de vetenskapliga kontaktnäten. Ni som är vetenskapshistoriskt skolade känner igen er …
Det är en av livsmedelsbranschen driven organisation som genomför och kontrollerar hälsopåståenden i samband med marknadsföring av nya slags livsmedel. De samarbetar med den forskningsanknutna Swedish nutrition foundation som bidrar med vetenskaplig kompetens.
Efter en undersökning av organisationens experter, där man tittar på de vetenskapliga resultat som producenten åberopar, kan en produkt godkännas och den får sedan marknadsföras med hälsopåståenden. Organisationen hanterar även klagomål på hur produkten marknadsförts via Bedömningsnämnden för kost-/hälsainformation, ett slags feed back-mekanism avsedd att stävja marknadsföring som överdriver de påstådda hälsoeffekterna. En sådan feed back-mekanism är essentiell för att en sådan här organisation (driven av livsmedelsbranschen, inte staten) skall kunna åtnjuta allmänhetens förtroende.
Två produkter har rönt visst intresse för organisationen på sistone. Dels har ProVivas marknadsföring kritiserats - Skånemejerier har inte följt reglerna i samband med att man marknadsfört produkten (se även BKI:s yttrande) -, dels har Skånemejerier fått en ny produkt godkänd: osten Hjärtans lust har godkänts och kommer att kunna marknadsföras med ett produktspecifikt påstående. I osten har man ersatt mjölk mjölkfett med pressad rapsolja vilket anses ge goda effekter på kolesterolhalten. På de ostpaket som snart dyker upp i affärerna kommer man därför kunna skriva “som ersättning för vanlig ost bidrar Hjärtans Lust till sänkta kolesterolvärden”.
I fallet med Provivas marknadsföring har alltså feed back-mekanismen i någon mening fungerat (man får väl räkna med att Skånemejerier ändrar sin reklam). Återstår att se hur man hanterar marknadsföringen av Hjärtans lust.
Man kan fundera över vilken syn på vetenskaplig forskning som finns i det här systemet. Man tar del av en eller flera vetenskapliga studier; om utvärderingen, utförd av väl ansedda experter (som alltså inte gör egna tester av produkten, utan bedömer vetenskapliga rapporter), faller väl ut får produkten marknadsföras med produktspecifika hälsopåståenden.
Men vad händer om det kommer fram att den vetenskapliga studien som det hela bygger på inte håller måttet? Det kanske kommer fram ny kunskap, nya studier som ifrågasätter det man tidigare ansåg sig veta. Det tillhör ju ändå vetenskapens interna dynamik att nya perspektiv tillkommer i takt med att forskarna implementerar nya mätmetoder och teorier. Det är en ganska vanlig företeelse.
Om det skulle komma fram nya vetenskapliga rön som antyder att den forskning som Hjärtans lust bygger på inte håller måttet, vem skulle då fånga upp det? Vad finns det för feed back i det fallet? Skulle det vara konsumenterna som i och för sig kan utvärdera reklamtexter men knappast hänger med i den nutritionsvetenskapliga litteraturen? Skulle det vara producenten? Eller några fristående forskare? Vart skulle de i så fall anmäla det (BKI verkar ju mest syssla med kontroll av marknadsföringen, inte av den vetenskapliga underbyggnaden)?
senaste kommentarer