Det perfekta tomrummet

Det budgetförslag som president Bush lämnade nyligen innehåller nedskärningar inom miljöforskningsområdet (som tidigare meddelats här). Men miljöforskningen går till motattack och då inte bara mot minskade anslag utan även mot den ökade politiska styrning som kritikerna menar har drabbat amerikansk forskning de senaste åren. Forskare samlade i organisationen Union of concerned scientists hävdar att politiker sysslat med “distortion of scientific knowledge for partisan political ends”. Här finns en längre rapport som kartlägger de problem som den fria forskningen har i dagens USA. Intressant nog använder Union of concerned scientists webben för att samla in vittnesmål från forskare som upplever sig ha blivit överkörda. Om man varit med om att vetenskapen körts över kan man lämna en anonym rapport om det här

Forskning och politik: ett äktenskap som inte alltid är harmoniskt.

Hubbleteleskopet tar snygga bilder som ger god PR. Det levererar också förhållandevis goda data för vissa slags astronomi. Teleskopet är idag knappast detsamma som det som skickades upp i för 14 år sedan, det har byggts ut, förändrats. Man har installerat nya detektorer mm. Den här processen är nödvändig, annars hade teleskopet använt 20 år gammal elektronik i detektorerna och alltså knappast varit kapabelt till frontlinjeforskning. Till det kommer nödvändigheten av att byta ut gyroskop och annat som går sönder regelbundet.

Men hur länge till ska man driva Hubbleteleskopet? Det kostar pengar att använda det och det kostar kanske framför allt pengar att uppgradera. Rymdskytteln lyckades ju aldrig leva upp till det framtidshopp som farkostens namn implicerar: rymdskyttelfärderna är få och man måste noga avväga vad man ska använda dem till.

NASA har en budget som är stor: ungefär motsvarar den kostnaderna för sjukersättning, förtidspension, universitet och högskolor i Sverige, ändå måste organisationen se över sina åtaganden. Förr eller senare måste alltså Hubbleteleskopet läggas i malpåse (rättare: förstöras genom att man skickar ner det i atmosfären) för att bereda plats för andra ting i NASA:s budget.

Det intressanta kanske inte är att NASA tvingas upphöra med ett allt mer åldrande rymdteleskop, utan snarare vilka forskningspolitiska överväganden som avgör vad man skall lägga pengarna på istället.

Nature rapporterar (sorry - länken funkar endast för prenumeranter) nu om astronomer som är uppretade. De misstänker att NASA:s besparing på Hubbleteleskopet inte beror på att man vill lägga pengarna på andra, liknande, vetenskapsdrivna projekt utan för att ge budgetutrymme åt presidentens utlovade förslag om att skicka människor till månen. Man skulle alltså byta en del av budgeten som går till grundforskning mot ett projekt som inte i samma utsträckning som Hubble går att motivera med vetenskapliga argument. Inte konstigt att astronomerna är uppretade.

Nature skriver även om en anonym rapport som cirkulerar på nätet. Författad av en ingenjör på NASA, är dess slutsats att det inte alls är speciellt farligt att åka och reparera Hubbleteleskopet (ett argument som annars anförts till stöd för att inte utföra en uppgradering av Hubbleteleskopet om några år).

Den är anonym därför att, enligt Nature, ingenjören är rädd för att förlora sitt arbete. Här kan man läsa den.

Nature rapporterar om omfördelningar i den amerikanska forskningsbudgeten. President Bush har ju nyligen flexat sina rymdbiceps, vilket ger utslag i budgeten: NASA ökar sin totala budget med 5.6 procent till sammanlagt 16.2 miljarder dollar. Inom NASA sker även omfördelningar: forskning om svarta hål får träda tillbaka när “Beyond Einstein” skrotas, övrig rymdforskning får lägre ökningar än vad man tidigare trott och NASA:s geovetenskapliga verksamhet minskar med åtta procent. Mars satsas det däremot på: den röda planetens andel av NASAkakan ökar med 16 procent, en följd av Bushadministrationens etablerande av Mars som stor berättelse. NASA är en politisk organisation. Eller - rättare - det är inte självklart och enkelt att särskilja vetenskap och politik.

Miljöforskningen minskar i budgeten. Environmental Protection Agency, EPA, tappar 12 procent till sammanlagt 577 miljoner.

(Länken fungerar enbart för prenumeranter.)