Några nerslag i Science 1 maj 1953:
- Frank A. Beach & Jerry Kagan, Yale university har hållit råtthannar i isoleringscell. När dessa fick möta honor vid 99 dygns ålder var deras kopuleringsfrekvens mer än dubbelt så hög, jämfört med råttor som haft socialt umgänge (med såväl honor som hannar) (s 465).
- Carl Pfaffmann, Brown university, har jämfört smaksinnet hos katt, kanin och råtta genom att mäta nervimpulser från tungan: “The chorda tympani nerve in anesthetized animals was dissected free and placed upon wick electrodes connected to an amplifier and cathode-ray oscillograph recording unit.” Resultat: de olika djurarterna kände smak olika starkt (s 470).
- Polska vetenskapsmän hade svårt att fira 400-årsjubileet av Copernicus död i sitt hemland, eftersom det inträffade under den nazityska ockupation. (Nazisterna, däremot, gjorde allt för att fira Copernicus som en stor tysk forskare, som Owen Gingerich skrev om i en intressant uppsats i Commemorative practices in science.) Därför satsade man desto mer under 1953 med bokpublikationer, seminarier, utställningar med mera (s 478).
- En debatt pågår (s 484ff) om redigeringsprinciper i vetenskapliga tidskrifter - hur mycket ska redaktörerna rota i språket?
Tidigare inlägg i serien.
Published on April 30, 2003
in Blogging.
Bloggmiddagen i Malmö verkar få långväga gäster.
Tid: måndagen den 5 maj kl 18.30
Plats: Sir Toby’s, Davidshallsgatan 21.
Det amerikanska kärnvapenlabbet Los Alamos har problem med säkerhetsrutinerna. Nu är det datorer med hemlig information som varit på drift (Defense Tech). [Länk via Boing boing.]
För mer om oegentligheter på Los Alamos: klicka här, här och här.
Det känns tryggt nu när USA ska börja konstruera nya kärnvapen igen … (Länkar till Blind höna. Se även här.)
Published on April 29, 2003
in Blogging.
Maciej Ceglowski arbetar med perlprogrammering, webbapplikationer och sökmotorer. Han har ett på samma gång intresserat och kritiskt förhållningssätt till bioinformatik och dess etiska konsekvenser. Han bloggar på Idle words.
Published on April 28, 2003
in Blogging.
Bloggmiddag: Malmö femte maj, Sir Toby’s, 18.30.
Published on April 26, 2003
in Blogging.
Anne Galloway håller på att utveckla en ny kurs, “social studies of information & technology”. Som en del av examinationen förväntas studenterna skriva egna webbloggar som anknyter till kursen.
Det här är ett fält där Jill Walker har mycket erfarenhet; hon har både använt bloggar för att hålla samman informationsflödet på en av sina kurser och låtit studenterna skriva bloggar.
Jag tror bloggar kan vara effektiva redskap för läraren på akademisk nivå. I höst är jag kursansvarig på en ny STS-kurs på Forskningspolitiska institutet, och det vore väl lägligt att sätta upp en blogg i det sammanhanget.
Jag tror också mycket på bloggingen som redskap för kontakt med andra forskare, såväl inom det egna fältet som i angränsande områden. Bland mina läsare finns flera kollegor inom idé- och vetenskapshistoria - hej Sven, Emma, Johan, Kjell och Christer! - och jag har även via mitt skrivande här på Det perfekta tomrummet fått kontakt med intressanta akademiker i andra fält. Dessutom ger formatet möjlighet till kommunikation med läsare utanför universitetsvärlden. Det som vi brukar kalla den tredje uppgiften kan alltså delvis utföras via webbloggar. (Note to self: skulle man alltså sätta upp bloggandet på CV:n? Det indikerar ju ändå ett visst intresse för öppenhet och kommunikation. Eller skulle det bara se löjligt ut?)
Till allt detta kommer bloggandets kanske största fördel: på något sätt har man själv nytta av den. Efter att ha skrivit blogg i ett år är det en ganska stor mängd bibliografiska referenser, länkar, små informationsbitar mm som landat här. Det är inte helt sällan som jag letar efter de här sakerna via bloggens sökfunktion. Det blir liksom ett arkiv över min verksamhet, kronologiskt och tematiskt strukturerat.
I maj går jag S-fakultetens kurs i kommunikation. Bland uppgifterna ingår att göra två testpresentationer, den ena på engelska, den andra på ärans och hjältarnas språk. Funderar på att sätta samman mina idéer om blogging inom det akademiska livet till en sådan tiominuters presentation. Dels tvingar det mig till att tänka lite mer strukturerat kring webbloggar och universitetet, dels ger det möjlighet till lite evangelisation. Det vore ju trevligt om någon annan forskare på Lunds universitet började skriva en webblogg!
Published on April 26, 2003
in Blogging.
I Stockholms tunnelbanevagnar annonserar man nästan alltid för att studenter ska börja plugga på andra orter än Stockholm/Uppsala. Ofta är argumenten baserade på att det går att få tag på boende (snarare än att de aktuella högskolorna har duktiga lärare och forskare - vilket de säkert har, men det lyfts intressant nog sällan fram som ett argument i annonserna).
Vid mitt senaste besök i Stockholm hade man en stor kampanj för något av de nya lärosätena nära Stockholm - studenter delade ut reklamflyers och syntes på Centralen, informatörer informerade om studier, lägenheter mm.
För ett lärosäte är studenter=pengar. Det gäller att locka studenter.
Några högskolor avsätter pengar och tid åt att locka studenter till att komma dit, andra får kämpa för att klara av undervisningen med små lärarresurser på populära utbildningar med hundratals sökanden som avvisas. Någonstans finns det ett fel i det svenska universitetsfinansiella systemet.
Published on April 26, 2003
in Blogging.
Ännu en teknikorienterad bibliotekarie med blogg: Thomas Brevik. [Länk via likaledes teknikorienterade bibliotekarien Erik.]
Han skriver bland annat om sin fascination för wi-fi och att alla slags bibliotek borde bli surfzoner. Man kan ju inte annat än hålla med. LUB har det på G, förresten.
Tack och lov att det finns bibliotekarier! De och andra humanister med teknikintresse regerar! Hur hade nätet sett ut om det bara hade funnits kodare och hårdvaruintresserade människor där, förutom all kommersiell sörja? Håller helt med Jorun som häromdan skrev om hur hennes favoriter i bloggosfären var de “tekniska humanisterna och humanistiska teknikerna”.
Angående det föregående inlägget om lögndetektorn:
- Margaret Gibson, “The Truth Machine: Polygraphs, Popular Culture and the Confessing Body”, Social semiotics vol 11 (2001), 61-73
- K. Alder, “A Social History of Untruth: Lie Detection and Trust in Twentieth-Century America”, Representations vol 80 (2002), 1-33
- Michael A. Simon, “Shall We Ask the Lie Detector?”, Science, Technology, & Human Values vol 8 (1983), 3-13
- Shana M. Solomon, Edward J. Hacket, “Setting Boundaries between Science and Law: Lessons from Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals, Inc.”, Science, Technology, & Human Values vol 21 (1996), 131-156
För tre år misstänktes en anställd vid det amerikanska kärnvapenlaboratoriet Los Alamos National Laboratory för att ha fört vidare kärnhemligheter till främmande makt. Department of Energy, den instans som alltsedan 1945 drivit mycket av kärnvapenutvecklingen i USA, svarade med att införa rutinmässiga lögndetektorundersökningar för tusentals anställda.
Skeptiker menade att lögndetektortesterna var ett alltför trubbigt instrument, varpå kongressen tillsatte en utredning som kom fram till att testerna saknade den nödvändiga precisionen. Nu kommer DoE:s svar: låt oss fortsätta med de rutinmässiga lögndetektortesterna av forskarna.
“There is virtually no science behind the screening process on which they rely” säger Stephen Fienberg, professor i computer science vid Carnegie Mellon University. Nature 24 april. Fienberg var en av experterna i kongressens utredning av lögndetektorns tillförlitlighet.
Någon borde skriva lögndetektorns kultur- och teknikhistoria; förhoppningar om ett slags mekanisk objektivitet när det gäller lögner och sanning, kalla krigets paranoia, kopplingar till fingeravtrycksmetoden och vår tids biometriska säkerhetssystem osv.
Published on April 25, 2003
in IT.
En kommande studie analyserar hur ingenjörer på Boeing arbetetar. Det verkar som om kodifierad information inte är allt: “the engineers usually chose human sources over written ones and were three times more likely to choose familiar people over experts they didn’t know”. San Jose Business Journal.
Inget konstigt resultat i sig. Kan vara en faktor i många klusterbildningar, även inom vetenskapen. Betydelsen av att vara nära intressanta och kunniga människor försvinner inte för att en massa information finns tillgänglig via tidskrifter och databaser.
Forskarna, vid University of Washington i Seattle, bakom studien tillhör en centrumbildning tillsammans med danska forskare med en angelägen arbetsuppgift: “our understanding of how humans interact with information is very limited. As a result, many systems and technologies do not serve their users effectively. The Center for Human-Information Interaction will address this issue”.
[Länk via Pixelcharmer.]
Science and Technology Policy Institute vid RAND har utrett rymdskyttlarna.
(Med Hans Villius-rösten på:) USA, 1946. Amerikanska forskningspolitiker diskuterar vilka organisationsformer forskningen ska få. Händelserna under kriget har gett forskningen ökat utrymme. Men vilken forskning ska få stöd? Ska, till exempel, samhällsvetenskaperna ingå när man grundar NSF? Ett argument mot detta anfördes av politikern Clarence Brown:
Federal finansiering av samhällsvetenskaperna skulle resultera i “a lot of short-haired women and long-haired men messing into everybody’s personal affairs.” (Citerat i Daniel S. Greenberg, The politics of pure science, 2 uppl, (Chicago & London, 1967; 1999).
Boundary work kan bedrivas på olika sätt, med olika retoriska verktyg.
Karl Rove (The New York Review of Books).
senaste kommentarer