Vart går NASA?

”

• Suspend manned flight indefinitely pending critical assessment of its justification.
• Postpone development of the space station.
• Resume the production of previously well-developed expendable launch vehicles such as Scout, Delta, Atlas, Centaur, and Titan and upgrade their performances progressively.
• Seek lower cost launcing techniques.
• Emphasize advanced applicational and scientific work.
• Recast the structure and the public image of NASA to those of an agency whose primary purposes are to develop space applications of widespread human importance and make major advances in human understanding of the great universe within which we are privileged to live.

”

De här punkterna är de förslag som avslutade en artikel av fysikern James A. Van Allen ”Myths and realities of space flight” skriven som en kommentar till Challengerolyckan (Science 30 maj 1986). Man kan konstatera att NASA tyvärr inte riktigt följde rekommendationerna den gången; bland annat har man fortsatt arbetet på den internationella rymdstationen, som många kritiker menar ger väldigt lite forskning för pengarna jämfört med de förslag till satsning på mer grundforskningsinriktade områden som Van Allen för fram i artikeln. Vilken väg väljer NASA efter Columbiaolyckan? Hur lätt är det för NASA att ändra sin inriktning? Har organisationen så stor tröghet – uppbunden som den är till det av nationell prestige omgärdade bemannade programmet – att den svårligen kan ändra inriktning?

[Länken till artikeln kräver JSTOR-abonnemang eller att man ansluter från dator på nätverk med sådant abonnemang, tex universitetsnät.]