Anne Galloway tycker det är intressantare att se kvalitativt på länkningar än kvantitativt. En klassisk motsättning inom sociologi, verkar det som, mellan kvantitativa och kvalitativa metoder.
Själv är jag, med humanistens totalt kvalitativa skolning, ganska fascinerad av de kvantitativa metoderna - även om jag knappast använder sådana alls (men det finns faktiskt tre diagram i min doktorsavhandling!). Erik, som den skicklige informationsjonglerare han är, har gjort en matig sammanställning av aktuell forskning inom (kvantitativ) webbometri, som fick mig att gå in i UB:s förnämliga resurs Elin och hämta upp några av de texter han hittade.
Erik skriver också om sitt sätt att arbeta med “domänanalyser - skanna av ett ämnesområde för att hitta de mest relevanta källorna”. Hans inlägg med dess givande bibliografiska information är för övrigt ett lysande exempel på hur blogging kan användas inom forskningen. Säg att man arbetar i ett projekt med flera kollegor. När man ger sig iväg på sådana domänanalyser, borrar sig ner i textmyllan med ledning av sökningar efter någon viss författare eller vilka som citerat ett visst intressant paper, kommer man efter en stund tillbaka med en hög utskrifter eller pdf-er och en ny batch referenser till Endnote (vilket program!). Dumpar man då resultaten av sin bibliografiska detektivrunda i sin blogg, som Erik gjort, kan de andra forskarna dra nytta av det och snabbt jobba vidare.
0 Responses to “Webbometri once again”