Archive for November, 2002

Melin och Kraftwerk

Joacim Melin skriver på sin intressanta blogg z80.org att han håller på och läser Pascal Bussys bok om Kraftwerk. Visst är det en bra bok! Bussy gör, tycker jag, ett gott jobb med att förankra Kraftwerk i det tyska 1970-tal där de kommer ifrån.

Nuförtiden skrivs det ju fler böcker om Kraftwerk än det kommer skivor från Kling klang. Man kan exempelvis glatt bläddra i den (i och för sig svamligt skrivna) självbiografin av Wolfgang Flür, I was a robot. Flür är förstås färgad av sitt missnöje och överdriver säkert en del, men fram träder ändå bilden av ett hierarkiskt förhållande inom gruppen som är intressant.

Vetenskapshistorisk visualisering

Nu tänkte jag be mina läsare om hjälp med att föreslå mjukvara till ett forskningsprojekt. Bakgrunden är följande:

En kollega och jag har börjat skissa på ett mindre forskningsprojekt som behandlar förekomsten och betydelsen av släktband i svensk naturvetenskap mellan, säg, 1700 och 1970. Vi har en hypotes om att släktskapsrelationer spelar roll för den lärda världens sociala nätverk. I vår forskning har vi stött på släktband på ganska många ställen i svensk vetenskapshistoria, ibland rör det sig om veritabla vetenskapliga dynastier. Nu vill vi göra en mer systematisk genomgång av fenomenet.

Till att börja med vill vi göra en kartläggning av hur utbrett sådana släktrelationer varit. Vi tänker oss en statistisk insamling och efterföljande grafisk presentation. Denna grafiska presentation skulle kunna se ut ungefär såhär:

På en tvådimensionell yta plottas en mängd punkter (=vetenskapsmännen). Det kan röra sig om flera hundra punkter. Y-axeln skulle kunna vara en kronologisk skala, som exempelvis födelseår, och x-axeln skulle kunna vara disciplinär hemhörighet, universitetstillhörighet eller något liknande. Om det finns ett släktskapsband mellan två vetenskapsmän förbinds de med en linje. På så sätt skulle ett naturvetenskapens familjenätverk framträda.

Frågan är nu: vilken mjukvara använder man? Åtminstone tre alternativ finns:

1. Man ritar för hand. Samlar in biografiska data och plottar sedan för hand i ett program som exempelvis OmniGraffle. Fördelen med detta är att man kan sätta igång direkt. Nackdelen är att lösningen inte är speciellt skalbar. Säg att man plottat hundratals personer och så visar det sig att man vill förändra diagrammet (till exempel enbart plotta släktskap via giftermål, universitetsort istället för disciplin på x-axeln osv) - då blir det till att rita om alltihop.

2. Man skaffar ett färdigt program som bygger på en databasdel kopplad till något slags grafikmodul som gör det möjligt att plotta sådana här relationer mellan databasfält och sedan exportera det som en bildfil i tiff eller så. Till exempel DbVisualizer från Minq software - skulle det funka eller finns det något bättre?

3. Man låter någon göra ett kustomiserat program enbart för den här uppgiften. Verkar vara lite overkill (och vi har ingen direkt finansiering till detta i dagsläget. Jag skulle i och för sig kunna försöka damma av mina programmeringskunskaper från mitten av 1980-talet men det är nog orealistiskt…).

Eftersom det finns många datorkunniga och hjälpsamma personer bland Det perfekta tomrummets läsare så tänkte jag helt fräckt be om råd. Känner du till något program som klarar en sådan här uppgift? Vilket skulle du rekommendera? Vi är macmänniskor och ser därför gärna att det här skulle gå att göra på Mac.

Kom med förslag via kommentarlänken i anslutning till denna post eller maila till Gustav dot Holmberg at kult dot lu dot se. Stort tack på förhand!

Apple och viktorianismen

Viktoriansk arkitektur och Apples design: funktionell och vacker. Läs mer på But she’s a girl.

Blogging och presshistoria II

Jag har tidigare postat om vissa likheter mellan den tidiga svenska presshistorien och blogging, baserat på en läsning av manus till doktorsavhandlingen Pressen i provinsen av Patrik Lundell. Lundell menar att pressen först hade ett relativt interaktivt förhållande till sina läsare, den tog in material som läsarna/deltagarna skickade in. Sedan följde en period då pressen blev mer sluten, pressens publik blev just en publik, passiva läsare från att tidigare ha varit relativt deltagande. Ungefär som vissa bloggförespråkare menar att blogging släppt loss allmänhetens opinionsbildande och fört oss bort från mediakonglomeratens megafoner, fast med omvänd kronologi.

Lundells avhandling Pressen i provinsen. Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750-1850 är nu publicerad på Nordic academic press.

Peter Singer och globaliseringen

Globaliseringen är bra för världens fattiga hävdar Peter Singer i sin bok One World. Läs Gregg Easterbrooks recension i The Washington Monthly.

Steven Johnson bloggar

Steven Johnson har numera en blogg.

[Länk via jill/txt.]

Vetenskap och industri

Jag är borta några dagar för att delta i konferensen Science and industry in the 20th century. Genomgående teman är vilken roll vetenskapshistoria spelar och kan spela för forskningspolitiska överväganden; olika modeller för hur industri, vetenskap och samhälle ömsesidigt påverkar varandra osv. Det ser onekligen intressant ut.

Hålkamerabilder

Plank på Rymdimperiet länkar till en sajt med hålkamerabilder: Living in a box, vilket påminner mig om Magnus Bodins vackra pinholepolaroider från tidigt 90-tal. (Magnus har även snygga svartvita pinholebilder tagna på bladfilm som han inte lagt in på x42.com än.)

Bra tidskrift

Köpte tidskriften Sex häromdan. Den är personcentrerad, innehåller intervjuer med Miss Kittin, DJ Hell, Cynthia Plaster Caster, Jamel Shabazz mm. Drivs av Ika Johannesson. Rekommenderas varmt. Inga jämförelser i övrigt, men man fick lite känsla av ETC, Galago, Epix och andra tidskriftsentusiaster på 1980-talet.

Får se hur länge den överlever. De lär väl knappast få kulturstöd och man undrar hur många som köper den.

Affären Bogdanov III

Dennis Overbye skriver om Bogdanov i NY Times.

Open source och den akademiska världen

Alf Rehn drar den intressanta parallellen mellan open source och den akademiska världen. Här tror jag han har helt rätt. Vetenskapen är, åtminstone i idealfallet, en gåvobaserad ekonomi där vi skänker bort vad vi har funnit så att andra kan bygga vidare på det. Ersättningen är inomvetenskaplig cred som i sin tur kan omvandlas till spaghetti, blöjor och annat livsnödvändigt via en komplicerad process. Att dela med sig av kunskapen är en av de hörnpelare för vetenskapen som Merton lanserade i sin CUDOS-modell för vetenskapen.

Men man kan börja undra över hur den akademiska gåvoekonomin egentligen fungerar. Många forskares vardag liknar säkerligen den idealtypiska situation som Alf Rehn beskriver i sin post. Sedan finns det sådana som är verksamma i andra miljöer där diverse sociala, ekonomiska och andra faktorer påverkar den vetenskapliga praktiken på ett sådant sätt att den styrs bort från de mertonska idealen. Jag vet för lite om det för att våga mig på några storskaliga utsagor (i stil med Gibbons mfl 1994), men jag misstänker att det inte fungerar så himla bra alla gånger.

Det vore intressant att på lite mer systematiskt vis se på den vetenskapliga praktiken utefter gåvobaserad ekonomi. En del har ju redan gjorts inom området. Robert Kohler skrev en mycket intressant bok, Lords of the fly: Drosophila genetics and the experimental life, om hur bananflugegentikernas arbete går till. Han följde bland annat flödet av bananflugburkar mellan laboratorier och diskuterade det i termer av en moralisk ekonomi.

Men mer går förstås göra inom området. Det låter som om man borde ta och bekanta sig med gåvoekonomiska studier för att se på vilket sätt det går att kombinera det med vetenskapshistoria och vetenskapssociologi och annan STS. Man kan ju börja med Alf Rehns avhandling. Och hur var det nu, har inte Maureen McKelvey skrivit om open source? Det bör kollas upp.

Sokal och Bogdanov II

Bogdanovaffären är inte jämförbar med Sokaldebatten, skriver Alf Rehn i sin briljanta blog Nasty Scholar. Han pekar helt riktigt på några väsentliga skillnader som har att göra med författarens intentioner och som är viktiga att hålla aktuella.

Sokal var verkligen ute efter att ’skoja’ med cultural studies (’ta heder och ära av sagda forskningsfält’ är en annan skrivning som nog många skulle satsa på), medan Bogdanovbröderna snarare tycks ha varit ute efter att få två doktorsavhandlingar publicerade illa kvickt. (Enligt några rapporter lär de ha behövt titeln PhD av helt utomakademiska skäl.) De försökte inte visa att fysik är meningslöst. Ett annat faktum av intresse som Rehn nämner (och som min kollega Sven Widmalm också tryckte på när vi diskuterade saken häromdagen) var att Sokal lyckades få sin text publicerad i en tidskrift som väl närmast får anses vara av B-karaktär i sammanhanget. Social text har inte någon specialisering inom STS-fältet (och jag tror inte ens de hade någon peer review av STS-folk inför temanumret som Sokaltexten kom med i). Jag hade velat se vad som hänt med Sokals text om han skickat den till Social studies of science, Technology and Culture eller Isis … Bogdanovfallet handlar om två doktorsavhandlingar och ett antal artiklar publicerade i fysiktidskrifter inom fältet.

Men anledningen till att jag nämnde Sokal i min postning var att den efterföljande debatten flera gånger ha nämnt Sokal och Bogdanov i samma andetag och det är, menar jag, trots allt relevant. Visst, intentionerna är olika men liknande frågor kring peer review, relevans, buzzwords istället för substans osv aktualiseras i bägge fallen.

Sven Widmalm skrev förresten intressant om Sokal och Science wars i DN i september.

Forskningsfusk i fysik i Sverige

I ett svenskt parallellfall till Jan Hendrik Schönhistorien anklagas nu en fysiker i Göteborg för fusk. Han eller hon ska ha stulit resultat från andra, fabricerat data i uppsatser och tvingat till sig medförfattarskap av yngre kollegor. Läs mer på DN.

What’s in a name?

Klipspringer är tillbaka efter några kulinariskt högtstående dagar i Brüssel och levererar direkt två intressanta inlägg, bägge med den sedvanliga och läsvärda karlssonska inriktningen på förvaltning och politik. Han skriver bland annat om en omröstning om vad framtidens EU ska kallas.

Först verkade valet självklart - United States of Europe. Det är ju dock ett Europas förenta stater man drömmer om. Men så började jag tycka att det låter lite väl härmigt, så jag kastade istället min röst på det distinkta “Europa”.

Affären Bogdanov II

Apropå affären Bogdanov: i dagens Nature (kräver prenumeration) finns en liten nyhetsartikel om det hela. Här skriver man om fysiker som vill distansera sig från bröderna efter det att ryktena om en hoax börjat spridas. Tex hävdar den nye redaktören för Annals of Physics att tidskriften under hans regim inte hade accepterat papret.

Å andra sidan visar Natures rundfrågning bland teoretiska fysiker att få är totalt säkra på om det här är god eller dålig vetenskap eller kanske rentav nonsens. Men det finns de som hävdar att bröderna “[were] most likely just throwing around words with no calculations or proofs to back them up”. Bröderna Bogdanov menar dock att kritikerna inte läst deras avhandlingar - de är skrivna på franska - och att kritiken inte diskrediterar deras resultat.

Natures slutsats av det hela är att affären diskrediterar hela peer-review-systemet och tidskrifterna inom området strängteori. Man citerar matematikern Peter Woit vid Columbia university, New York, som hävdar att incidenten illustrerar hur pass spekulativ mycket av den teoretiska fysiken är. Han menar att även om Bogdanovbrödernas arbeten är av lägre standard än mycket annat inom fysiken för tillfället, så är “the increasingly low standard of coherence in the whole field is what allowed them to think they were doing something sensible and to get it published.” [Nature, 7 november.]

Nature nämner dock inte med ett ord Sokalaffären. Det borde de gjort.