Archive for October, 2002

Ekonomi och Nobelprisen

Published on October 30, 2002 in vetenskap. 0 Comments

Apropå tidigare kommentarer om den ekonomiska vetenskapen: Yves Gingras, vetenskapshistoriker och vetenskapssociolog i Montréal, skriver på openDemocracy.net om det så kallade Nobelpriset i ekonomi. Han menar bland annat:

By its annual offer of a public image of ‘hard science’ through its association with the Nobel prizes, the Bank of Sweden Prize in Economic Sciences gives the discipline and its laureates the ’scientific’ aura it lacked to put forward authoritative but often simplistic theories about the economy (or, worse, the whole society) conceived as a big ‘market’ where everything can be submitted to the so-called ‘law of demand’ - be it a house, a wedding, or even an idea.

Artikeln finns även som pdf.

Erik Stattin och Alf Rehn

Published on October 29, 2002 in vetenskap. 1 Comment

Efter några dagars frånvaro är Erik Stattin på mymarkup.net tillbaka med flera intressanta inlägg. Han tror inte heller på Oivvio Polites lite märkliga idé om att programmerare kommer att dominera bloggandet för lång framtid.

Erik uppmärksammar också recensionen av Alf Rehns doktorsavhandling i Dagens forskning. Och visst blir man nyfiken på boken - ännu en bok man vill läsa. Alf Rehn framstår även i andra sammanhang som en spännande forskare; därav de ömma tårna i recensionen.

Rehn utmanar den traditionella ekonomiska forskningen, den handlar för mycket om bilfabriker, löner, skatteskalor, och nästan aldrig om sådana saker som människan ändå lägger mycket ekonomiska resurser på: det kan vara en gåvobaserad mjukvaruutveckling, det kan vara onyttigheter osv. Han verkar mena att ekonomin är ett alltför trångsynt fält.

Thomas F. Gieryn beskriver en process han kallar boundary work som viktig i vetenskapen, den process som sker när de upprättar gränser mellan vad de anser vara god och dålig vetenskap, mellan vetenskap och icke-vetenskap osv. Om en forskargrupp kan resa en gräns mellan vad de hävdar är central och perifer vetenskap i en viss disciplin, kan deras status och resurstillströmning öka markant. De här gränserna är förstås flyttbara, de etableras på olika ställen i olika historiska kontexter, de är i någon mening flexibla. Sett i ett vetenskapshistoriskt perspektiv verkar det uppenbart att ett sådant gränsdragningsarbete är en vanligt förekommande mekanism inom vetenskapen. Gieryns analys finns bland annat i hans bok Cultural boundaries of science: Credibility on the line (Chicago, 1999). Man kan även peka på Peter Galison som i sina studier av fysikens historia uppmärksammat fysikens uppsplittrade struktur; olika delar av fysiken talar olika språk. Galison är influerad av antropologer som Clifford Geertz och beskriver fysikernas värld som bestående av olika subkulturer som har radikalt olika kultur.

Recensenten i Dagens forskning, Bo Persson som är docent i företagsekonomi på Handelshögskolan, gör här ett typexempel på boundary work. Skillnaden mellan Persson och Rehn kanske även är ett exempel på att den ekonomiska forskningen kan sägas bestå av radikalt annorlunda grupperingar, subkulturer.

Skillnaden i metodologi verkar vara stor. Traditionalisterna tycker det blir för funky, för lite numeriska modeller, för lite av den fysikinspirerade del av ekonomi som försöker fånga det ekonomiska systemet i differentialekvationer. Nydanarna, i varje fall Alf Rehn, verkar vara mer inspirerad av humanistisk forskning.

Hursomhelst blir man nyfiken, på Rehns avhandling men även på den nydaning av den ekonomiska forskningen som här tycks stå för dörren. Rehn och hans kollegor tycks mena att man inte bara bör räkna stålverk och skattekronor och att ekonomisk forskning rimligtvis bör uppmärksamma även andra delar av det ekonomiska systemet.

Super-lo-fi i slutet av november

Published on October 27, 2002 in Musik. 1 Comment

Puss spelar sin Gameboypop den 30 november på Neostalgia. Ett smakprov kan man redan nu höra här (mp3, 2.7MB). De använder sig av Little Sound DJ. Helt plötsligt framstår Reason 2.0 (jag kör den på OS X 10.2 med ett Oxygen 8) som rena proffsutrustningen …

Museum i Köpenhamn

Published on October 27, 2002 in Museer. 0 Comments

Nationalmuseum i Köpenhamn tillhör de bättre i grannskapet. De har en bra permanentutställning, inte minst den etnologiska avdelningen är fantastisk, med massor av prylar. Det är alltså objekten som får synas i en utställning som många museipedagoger nog ser som bakåtsträvande men också är härlig, själv gillar jag utställningar som så tydligt sätter tingen i fokus, här tar inte scenografin och texten överhanden som så ofta händer i moderna utställningar.

Sen har de fattat det här med barnfamiljer och museum. Familjens yngre medlemmar älskade barnavdelningen där vi tillbringade lång tid med att klä ut oss i tidstypiska kläder, byggde hus enligt medeltida tekniker och rumstrerade om i ett kök från den tidigmoderna epoken, komplett med plastkorvar, -bröd, -stekar och -bröd, ugn, bestick och en knappt oplockad tupp. Jättebra!

De har en bra utställning om dansk kulturhistoria. Inte minst intressant var de senaste trettio årens historia. Till skillnad från vissa utställningar slutar inte historien i samband med fyrtiotalisternas barndom, den får liksom fortsätta fram till idag. Här finns en helt sanslös Philips videobandspelare från 1970-talet, ett vardagsrum från 70-talet i chokladfärger, E.T.-spel från tidigt 80-tal, en modeaffär med 75 % udsalg, nyhetsutsändningar från TV-epoken, en PC som spottar fram danska hemsidor från sent 90-tal, en Playstation 2 osv osv.

Men urvalet kan ju alltid diskuteras. I 70-talsrummet fanns en väldig tonvikt på det radikala 70-talet. Jag misstänker att man därmed överdriver 70-talets vänstervåg, en snedvridning som kan sökas i att den babblande klassen befäster sin egen bakgrund som det tongivande i 70-talet. Det fanns ett annat 70-tal, som jag tror att de flesta människor - även danskar! - levde i, som inte var Grupp 8 utan Grease, mer Boppers än Brögger, mer James Last och Demis Roussos än Träd, gräs och stenar och Älgarnas trädgård.

En tillfällig utställning är Mare Balticum. Komprimerat och bra, tankeväckande om de skilda historiska erfarenheterna runt ·stersjön. Vad är det som förenar oss runt ·stersjön, vad skiljer oss åt? Stormaktstid och sovjetisk diktatur, krig och fred, handel och sjöfart - här finns många teman, kanske lite för många trådar, det blir lite gyttrigt (den negativa sidan av att det inte är någon megautställning, som jag i och för sig ser som något positivt).

Den moderna konsten var spännande. Georgi Guryanovs oljemålningar som anknyter till 30-talets kroppskult, Lennart Mänds installation om Estlands historia, Jorma Puranens landskapsfotografier mm.

Mare Balticum pågår till 26 januari -03. Åk och se!

Men förse dig med cash innan du försöker käka i museets restaurang. De tar inte visa, bara Dankort. Jag blev helt ställd. Man har vant sig vid att VISA funkar överallt. Återstod bara att ge sig ut i regnet på jakt efter en bankomat. Dåligt! Att jag inte kunde använda mitt VISA i en liten skivaffär i en källare på en bakgata (satsa på affären på Magstraede 18, där är utbudet mycket mer intressant än i huvudaffären på Hyskenstraede) kan jag kanske leva med, men i restaurangen på Nationalmuseum som rimligtvis borde ha en massa turister som besökare …

Offentlighet, mediekultur och blogging

Published on October 25, 2002 in Blogging. 1 Comment

Oivvio Polite skriver på DN:s kultursida om blogging och wikis. Han anknyter till Habermas idéer om borgerlig offentlighet. När sedan denna agora förvandlats till ett mediemaskineri skulle man kunna se bloggar, wikis mm teknologier som en räddning. Polite har ringt upp Kuro5hins Rusty Foster som hävdar att man nu befinner sig i en situation som liknar 1700-talets press:


Den mediesituation vi har i dag är inte gudagiven, säger Foster. Under den amerikanska revolutionen såg medierna inte ut som CNN. Medierna var Benjamin Franklin och en rad andra personer med var sin tryckpress. De hade ingen ambition att vara objektiva och läsarna visste vilken dagordning de olika tidningar hade. I dag har vi ett enormt mediemaskineri som försöker göra allt i ett tredjepersonsperspektiv. P2PJ, eller kollektivmedier, är partiska och tydliga med sin partiskhet. De återinför en mänsklig röst i medierna.

Det här kan även sägas fast med exempel hämtade från svensk presshistoria.

Mycket av den här nya publikationskulturen drivs av programmerare, open source-människor mm och så kommer det att förbli säger Polite:

Webbloggar och wikier kommer att fortsätta att vara en angelägenhet för i första hand programmerare en lång tid framöver, kanske för alltid. Och världen kommer inte att vara ett sämre ställe för det.

Där tror jag han har fel, big time. Programmerare kommer inte alls dominera bloggar i framtiden.

[Länk via webblogg.net

Tidig radiologi i Sverige

Published on October 18, 2002 in vetenskap. 1 Comment

Igår gästades vetenskapshistoriska gruppen av Solveig Jülich som presenterade sin mycket intressanta doktorsavhandling Skuggor av sanning: Tidig svensk radiologi och visuell kultur. Hon visar på de många band som förknippar den vetenskapliga världen med kulturen i övrigt, hur vetenskapen är inbäddad i en kultur med dess värderingar. Bland annat siktar Jülich in sig på hur medicinarna tillhör sin samtids visuella kultur, röntgenpraktikens arbetsdelning (manliga läkare, kvinnliga röntgenassistenter) samt vilken betydelse det populära fältet kan ha för att befästa en vetenskaplig teknik.

Tidigt drömde medicinarna om etablerandet av en mekanisk objektivitet - röntgenplåtarna skulle på ett mekaniskt och entydigt sätt ge kunskap om människokroppens inre. Senare visade det sig att detta ideal var just ett ideal; medicinarens tränade blick, det tolkande subjektet, behövdes fortfarande för att få tekniken att fungera. Därmed anknyter Jülich till en forskningstradition där vetenskapshistoriker som Lorraine Daston och Peter Galison knyter bildanvändning till objektivitetsideal inom vetenskapen.

Här finns spikningsbladet som pdf.

Jülich föreläser på Nobelmuseet i Stockholm den 7 november.

3G

Published on October 15, 2002 in 3G och wi-fi. 0 Comments

Jonas Söderström skriver klokt och intressant om 3G-tekniken. Han beskriver den hajp som omgärdar tekniken i dagsläget, om hur reklamen överdriver bildkvaliteten på de bilder som man kan skicka till varandra, tron på trådlös videoöverföring med hög upplösning osv. Han skriver också att det har ekonomiska följdverkningar:

Det skulle kanske inte heller vara så farligt, om det inte kändes som man hängt upp hela Sveriges framtid inklusive min framtida pension på att vi ska skicka digitala vykort till varandra.

Just det.

Vad är 3G? I någon mening är det ju mobilt Internet. Och just därför tycker jag det är lite märkligt med den här idén om att man ska ha täckning överallt. Vore det inte bättre med att börja med att försöka få täckning där de flesta människorna faktiskt finns och där dessa människor sitter stilla? För det är ju när vi sitter stilla som vi använder Internet. Arbetsplatser, tågstationer, flygplatser, kaféer. Alltså 802.11!

Och det är ju just det här som håller på att hända. 802.11 håller på att hända - här har vi ett slags mobilt Internet som redan idag möjliggör mailande mm på flygplatser, på kaféer mm, alltså där man verkligen behöver det. Det här sker kommersiellt men även ideellt - hela Central Park är fylld av gratis wi-fi, grannar upplåter bandbredd via 802.11 osv osv. Hellre trådlöst bredband (trådband?) i min laptop på ett kafé än i min telefon i svampskogen!

Jag behöver inte kolla mailen när jag är ute och kör bil eller plockar svamp. Låt istället wi-fi växa fram som små bubblor som omger de ställen där vi befinner oss. Tänk om varje järnvägsstation hade wi-fi - när tåget stannar till tankar man ner mail och webbinnehåll som kan hålla långpendlarna sysselsatta till nästa station. En annan metafor är näckrosor som ger nättäckning på de delar av världen där folk rör sig mest.

802.11 är en snabbare teknik - 11 Mbit/s och uppåt - än vad 3G kommer att vara (1 Mbit) och den existerar redan idag. Den har växt fram organiskt utan storskaliga statliga projekt där Glesbygsverket och andra aktörer - hej alla centerpartister! - varit rädda för att framtiden inte kommer till byn om man inte har täckning precis överallt. (802.11 behöver verkligen inte innebära att landsbygden åsidosätts. Man kan mycket väl tänka sig att man får små lokala wi-fi-aktörer på orter som Reftele, Ås och Gnosjö.) Utbyggnade av 802.11 går långsamt - kom igen nu, alla kommunbibliotek, kaféer och hotell! - men det finns trots allt, till skillnad från 3G som inte finns alls.

3G framstår allt mer som ett misslyckat projekt, det riskerar att bli IT-erans Stålverk 80. Tyvärr har det, som Jonas Söderström påpekar, dragit med sig telekombranschen, eftersom höga priser på andelar av elektromagnetiskt spektrum (auktionerna i England mfl länder) eller politikernas överdrivna krav på utbyggnad och täckning (Sverige) har lett till att operatörerna fått problem med ekonomin och dragit ner på inklöpen av prylar vilket i sin tur fått företag som Ericsson på fall.

Tyskarna från Lund

Published on October 15, 2002 in Musik. 10 Comments

Sommarens skånska syntsuccé Tyskarna från Lund har fått skivkontrakt med Subspace communications. Ett album är på väg rapporterar SDS (15 oktober). Kan bli lite roligt. Ironi är ju en bristvara i svensk syntmusik; alltför många allvarliga unga män blickande mot horisonten.

Presentationsteknik

Published on October 11, 2002 in IT. 1 Comment

Fredrik Appelberg skriver om föreläsningar där han först använt Powerpoint - och varit lite missnöjd med resultatet - och sedan i en andra omgång kört utan Powerpoint, med bättre resultat.

I de humanistiska och samhällsvetenskapliga universitetskretsar jag oftast rör mig i använder nästan ingen Powerpoint. När jag själv föreläser kör jag med whiteboard och overhead, ibland artefakter som skickas runt bland åhörarna. Och så min fantastiska karisma, förstås :)
Var på en stor konferens nyligen. En av talarna hade en snoffsig Powerpointgrej, med små blinkande grejer och så bredvid texten. En annan talare hade handskriven text som enda hjälpmedel. Bägge två hade bra saker att säga och de var ungefär lika intressanta i sig. Men han som körde Powerpoint upplevde jag inte som bättre, jag minns inte hans budskap bättre.

Reklamen för videoprojektorer hävdar ofta att projektorerna kommer göra föreläsningarna/presentationerna så mycket bättre. Jag vet inte jag. Det är nog en meningslös dröm att en projektor för 30 000 kr automatiskt gör underverk med presentationen. Det finns inga genvägar till bra presentationer. Det vore nog bättre om de som föreläser istället investerade lite tid i att tänka igenom vad man vill ha sagt och hur man ska lägga upp det.

Den fattiga vetenskapsanalysen

Published on October 10, 2002 in vetenskap. 1 Comment

Man kan säga mycket om Nobelprisen. Och det mesta är redan sagt. Men en sak som jag retar mig lite på är den dominans som litteraturpriset har i media. Det är samma visa varje år. Litteraturpristagaren diskuteras ingående i P1 och på kultursidorna medan de vetenskapliga prisen sammanfattas i korta och intetsägande små populärvetenskapliga artiklar, trots att de vetenskapliga prisen symboliserar en del av vår kultur som är nog så viktig, på gott och ont.

Det behövs en vetenskapskritik i media (istället för enbart populärvetenskap), hävdade Peter Sylwan i Malin Idelands avhandling om genetik i media.. Sällan blir det så uppenbart som i dessa Nobeltider.

Sent ska syntarna vakna

Published on October 10, 2002 in Musik. 0 Comments

I dagens Sydsvenskan påstås att Joey Tempest börjat uppskatta London och band som The Cure och Depeche Mode. Joey Tempest … Hallå?

Nya ord och McLuhan

Published on October 10, 2002 in Kultur. 0 Comments

Webblogg.net skriver om Wordspy som fångar upp nya ord i engelskan på olika håll i media. Kul! Wired har kört en liknande grej med nya ord.

Vad har förresten hänt med Wired? Inte för att jag läser den speciellt ofta, men har den inte blivit tunnare?

Då menar jag förstås vad gäller det redaktionella materialet. Att tidningen har blivit tunnare i en rent fysisk mening är ju uppenbart, säkerligen beroende på minskande reklaminnehåll. Om man hade en eftermiddag ledigt kunde man roa sig med att plotta Wireds sidantal mot NASDAQ, förmodligen med en hög korrelationskoefficient.

Och vad som skrämde mig extra mycket när jag köpte Wired senaste gången härom månaden var att de tycktes ha tagit bort det där lilla McLuhancitatet i redaktionsrutan. En tillfällighet? Eller har de bytt skyddshelgon?

In Wien sitzen wir im Nachtcafé

Published on October 3, 2002 in Musik. 0 Comments

Kraftwerk har en ny scenshow, mer avskalad än tidigare. De klassiska utrustningsbankerna bakom grabbarna (gubbarna) har nu försvunnit; kvar finns Sony Vaios med virtuella instrument i Steinbergprogram. Istället för ett bricolage av pryttlar från olika tidsåldrar och olika tillverkare verkar allt göras i mjukvara nu.

Nu har bilderna från konserterna i Paris och Luxemburg de senaste tio dagarna börjat dyka upp på fansites. Kolla in bilderna här. Den intressantaste bilden i samlingen är egentligen den som visar Ralf Hütter och Emil Schult på ett kafé i Paris den 26 september. Vad månde bliva av det här?!

Det var ju under Emils frånvaro, sedan han stuckit till Karibien i början av 1980-talet precis efter Computer World, som Kraftwerk gick in i dimman. Har han nu börjat jobba med bandet igen, så kan det kanske innebära en uppryckning. Han tycks ha varit en väldigt viktig medlem under bandets storhetstid; av de böcker och intervjuer jag läst verkar det som om han bidrog med en massa kreativ input.

A Song for Europe

Published on October 3, 2002 in Musik. 0 Comments

Miss Kittin & the Hacker: “First album”, Golden Boy with Miss Kittin: “Or”, Felix da Housecat “Kittenz and thee glitz”- se där tre skivor med fantastiska insatser från Miss Kittin. Hon sätter Schweiz på kartan!

II

Published on October 3, 2002 in Böcker. 0 Comments

Så var det dags igen att se på några av accessionsavdelningens senaste grejer:

  • Henrik SchÄck ed., Bokwetts gillets protokoll I-II (Uppsala, 1918). Sveriges första vetenskapliga organisation är minst sagt intressant och relativt outforskat. Visst, det finns ett kapitel i Hildebrands förstudie till KVA; det finns en lic om K. Vetenskapssocieteten (som Gillet kallades efter 1728), framlagd vid idé- och lärdomshistoria under Lindroths tid (som jag dock inte sett än); men generellt är det som om man har skrivit 1700-talets vetenskapshistoria lite grand i ljuset av Det Som Komma Skulle, som om allt var en väntan på 1739. Och det var det ju inte. Man ser i SchÄcks utgåva En källa att ösa ur!) att Gillet höll på med mycket av det som senare betecknats som utmärkande för KVA:s verksamhet; här finns intresset för att undersöka rikets naturrikedomar, här finns ett närmast utilistiskt drag ibland, här finns försöken att knyta till sig nya vetenskapsidkare bla i form av landets prästerskap mm.
  • Björn Ryman, Eric Benzelius d.y.: En frihetstida politiker (Stockholm/Lund, 1978). Åven om fokus här förstås ligger på frihetstiden verkar det vara en bra inläsning inför mitt skrivande om Vassenius. Benzelius hjälpte fram många i enlighet med det tidstypiska klient-patronförhållandet, bland dem Vassenius.
  • Christopher Jakob Boström, Grundlinier till philosophiska statslärans propaedeutik 2. uppl. (Uppsala, 1884) Det här exemplaret har använts av någon student; understrykningar, marginalanteckningar och ett iliggande blad med anteckningar (det är alltid lika kul att se vad man kan hitta instoppat i antikvariska böcker) tyder på massiv tentaläsning. Och det var väl det som grundlade Boströms storhet - stora delar av Sveriges filosofiska studenter tentapluggade Boström under en period - snarare än några internationellt uppmärksammade vetenskapliga framsteg?
  • James M. Gavin, War and peace in the space age (New York, 1958). Den här borde jag läsa. Tidens rymdteknologi utvecklades i en militärindustriellvetenskapligtpolitisk kontext.
  • Befälsföring, disciplin och förbandsanda (Stockholm, 1956). Militärpsykologi under det andra världskriget och det kalla kriget tycker jag är ett intressant (och i svensk vetenskapshistoria sorgligt underforskat) område. Det jag har sett hittills är väldigt lovande.
  • Günter Baust, Sterben und Tod: Medizinische Aspekte (Berlin, 1988). Den dan jag tacklar dödsbegreppsdebatten i DDR vet jag var jag ska börja läsa.

    Tidigare inlägg.